Fallskydd
Fallskydd krävs enligt lag när du arbetar på mer än två meters höjd. Det finns olika typer av fallskydd men kortfattat är ett fallskydd en utrustning eller system som antingen hindrar dig från att falla eller fångar upp ett fall. Det finns olika typer av fallskyddsutrustning som t.ex. fallskyddselar för olika arbetsmiljöer och du behöver utbildning för att använda och underhålla utrustningen på rätt sätt. Idag sker många skador även på lägre höjder just på grund av att man underskattar skaderisken vid lägre höjder. Personlig fallskyddsutrustning användas då det inte går att använda gemensamma skydd eller om arbetet är så kortvarigt att montering av ställningar och plattformar inte är rimligt.
Viktigt att veta om fallskydd
Vid arbete där det finns risk för fall från två meter eller mer ska man välja gemensamma skyddsåtgärder i första hand och i andra hand personlig fallskyddsutrustning. Det kan vara ett arbete med risk för fall från höjd eller ett arbete på ett tak. Gemensamma skyddsåtgärder kan vara att man ser till att det finns ställningar, arbetsplattformar eller andra skydd som en arbetstagare inte själv har på sig. Ibland kallas de även kollektiva skydd. Personlig fallskyddsutrustning användas då det inte går att använda gemensamma skydd eller om arbetet är så kortvarigt att montering av ställningar och plattformar inte är rimligt.
Dagligen arbetar många personer på hög höjd i en fallriskmiljö. Lagstiftning och föreskrifter ger arbetsgivaren skyldighet att tillgodose säker utrustning och utbildning till sina anställda. Den som använder fallskydd ska veta hur man ska använda, koppla och prova utrustningen före användning. Man ska även känna till riskerna med felaktig användning och hur man sköter och underhåller utrustningen. Praktiska övningar bör alltid ingå i utbildningen. Användaren måste känna till riskerna med att arbeta i fallriskmiljö och vara lämpad för arbetet, eftersom det kan vara fysiskt mycket ansträngande.
Arbetsberedning
En arbetsberedning ska genomföras inför varje uppdrag. Denna gör att arbetet kan utföras på ett säkert och effektivt sätt. Arbetsberedningen bör innehålla:
- arbetsuppgift
- arbetsmetod
- utrustningsbehov
- riskanalys
- räddningsplan
- kommunikation
- avspärrningar
- bemanning
- ansvarsområde
Riskanalys
När vi arbetar i fallriskmiljö, ska vi innan påbörjat arbete göra en riskanalys som tar upp de risker som kan uppkomma under arbetet. Riskanalysen ska också visa hur vi kan eliminera, alternativt minimera dem. Riskanalysen ska vara dokumenterad och införstådd av berörda personer.
Räddningsplan
Vid arbete på hög höjd eller i fallriskmiljö ska en räddningsplan finnas.
- Räddningsplanen ska beskriva lämplig procedur för nedtagning av nödställd.
- Räddningsplanen ska vara dokumenterad och införstådd av berörda personer.
Inspektion/besiktning av fallskydd
Enligt EN 365 ska all fallskyddsutrustning genomgå en årlig kontroll som ska dokumenteras. En årlig besiktning är mer omfattande och genomgående än en daglig kontroll. Den årliga kontrollen skall utföras av en kompetent person. En kompetent person ska ha kunskaper om:
- Produkter, system och manualer
- Lagar, regler och standarder
- Användning
- Risker
- Besiktning
Personen ska ha genomgått en kurs och fått godkänt certifikat av en tillverkare eller dess partner.
Utprovning
Selar och bälten provas ut så de passar bäraren. I bruksanvisningen finns information om hur man tar på sig selen eller bältet på rätt sätt och hur man sedan kopplar den till övriga delsystem.
Skötsel och underhåll av utrustning
Man ska kontrollera sin utrustning varje gång man använder den. Kontrollera så att sömmarna är hela och att det inte finns synliga skador på de olika delarna. En behörig person ska kontrollera fallskyddet minst en gång om året, eller när det har utsatts för onormal påfrestning. En skadad utrustning ska aldrig användas utan denna ska i stället kasseras eller lämnas in för reparation enligt tillverkarens bruksanvisning. Fallskyddet måste rengöras enligt tillverkarens instruktioner. Det är lämpligt att fallskydd förvaras i torrt, mörkt och väl ventilerat utrymme.
Vilken fallskyddsutrustning ska jag välja?
Det finns flera olika typer av fallskyddsprodukter och det är arbetsmiljön och metoden som bestämmer vilken typ av utrustning som är lämplig. Andra faktorer som spelar in är komfort och användarvänlighet. Ett grundläggande personligt fallskydd består oftast av en sele, kopplingslina och en förankringspunkt som tillsammans utgör ett personligt fallskyddssystem. Det är viktigt att välja rätt utrustning. Enkelt uttryckt så är inte ditt fallskyddssystem komplett om någon av delarna i fallskyddets ABC saknas (Anchorage, Body, Connecting device). Då det finns flera typer av produkter så är det är viktigt att försäkra sig om att alla komponenterna är kompatibla.
Att välja rätt utrustning
Hur du arbetar på höga höjder påverkar vilken utrustning du ska använda.
Kategorierna som sammanfattats här nedan har definierats i EN 363:2008 och används som en grund för olika personliga fallskyddssystem
Fallskydd
Utrustning som används för att hålla, och på ett säkert sätt fånga användaren före, under och efter ett fall. Ett normalt fallskyddssystem består av:
- Förankringspunkt
- Helsele
- Kopplingslina, med falldämpare
Fallstopp
Ett fallskyddssystem som tillåter att användarna arbetar i ett riskområde och fångar upp om de skulle falla. Ett normalt fallstoppsystem består av:
- Förankringspunkt
- Helsele
- Fallstopplina
Stödutrustning
Utrustning som ger ett stöd för användaren och förhindrar risk för fall, så att ett arbete kan utföras säkert. Ett normalt stödutrustningssystem består av:
- Förankringspunkt
- Helsele
- Stödlina och kopplingslina med falldämpare
Reparbete
System för användaren att positionera sig hängande där fotstöd ej är möjligt/pålitligt. Ett normalt reparbetssystem består av:
- Förankringspunkt
- Helsele med kopplingspunkt för fallskydd, stöd och sittande funktion
- 2 rep (ett arbetsrep, ett back-up rep)
Räddning
Ett system för att rädda en användare som behöver evakueras eller räddas. Ett normalt räddningssystem består av:
- Förankringspunkt
- Helsele eller räddningsling
- Evakuerings- och/eller räddningsutrustning.
Fallskyddets ABC
Ett enkelt sätt att komma ihåg delarna i ett fallskyddssystem är att tänka ”ABC” (Anchorage, Body, Connecting device). Enkelt uttryckt så är inte ditt fallskyddssystem komplett om någon av dessa delar saknas. Då det finns flera typer av produkter så är det är viktigt att försäkra sig om att alla komponenterna är kompatibla.
A – Förankringspunkt, Anchorage
Inkopplingspunkt för kopplingslinan som ska vara ett säkert fäste och minimum klara 12 kN belastning. Befintliga förankringspunkter kan t.ex. finnas i I-balk, byggnadsställning eller annan fast/strukturell punkt. Dessa förankringspunkter kan behöva kompletteras med en temporär förankringspunkt/förankringssling:
Fasta förankringspunkter
Dessa kan se ut på olika vis. Gemensam nämnare för godkända fasta förankringspunkter är att de alltid skall vara märkta med EN 795. Kontrollera alltid att ankarpunkten är märkt med rätt standard. Dessa punkter skall kontrolleras/inspekteras en gång/år.
Mobila förankringspunkter
Nedan ser du två exempel på certifierade förankringspunkter enligt EN 795.
Förankringssling
Man kan även använda sig av slingor som förankringspunkter. Dessa slingor bör vara godkända enligt EN 795.
B – Helsele, Body harness
Selens funktion är att vid fall fånga upp kroppen på ett säkert sätt. Det finns olika typer av selar. Helsele ska användas för alla fallskyddssituationer. Nedan förklaras vilken typ av sele som är passade för just ditt arbete.
Helsele (EN 333): fallskydd och fallstopp
Helsele, bälte (EN 361/EN 358): fallskydd, fallstopp och stödutrustning
Helsele, flera funktioner (EN 361/EN 358/EN 813): fallskydd, fallstopp, stödutrustning, reparbete och räddning
C – Kopplingslina, Connecting device
Kopplingslinan är kopplingen mellan dig och din förankringspunkt. En falldämpares uppgift är att se till så att kroppen inte utsätts för mer kraft än 6 kN. Kopplingslina används mellan helselen och förankringspunkten.
- Falldämparlina: Max 2 meter, med falldämpare.
- Fallskyddsblock: Med självindragande lina och integrerad falldämpare.
- Fallstopplina: Fallskydd, manuellt eller automatiskt replås med energiabsorberande funktion.
- Stödlina: Får endast användas som fallförhindrande. (I situationer där användaren utsätts för fallrisk måste stödlinan användas tillsammans med någon av ovannämnda kopplingslinor).
Användarens dagliga kontroll av sitt ABC-system
För att förebygga olyckor skall en visuell kontroll av förankringspunkten, helselen och kopplingslinan göras innan varje användning:
- Kontrollera märkning: Är åldern på produkten ok? Är den besiktigad det senaste året?
- Kontrollera banden: Är den hel och ren? Var extra uppmärksam på kantskador i banden.
- Kontrollera spännen: Fungerar den korrekt?
- Kontrollera infästningspunkterna: Är den hel och intakt? Har den några förslitningsskador?
- Kontrollera övriga metalldelar: Finns någon avvikande förslitning, korrosion eller deformation?
Fasta system
Fasta fallskyddssystem är skenor eller vajrar som kan sättas på tak, fasader, stegar, maskiner mm. När man har ett fast fallskyddssystem kan man enkelt koppla in sin sele och kopplingslina i systemet och arbeta säkert och flexibelt på höjden. Fasta system kan monteras i nästan alla miljöer där det finns fallrisk. Då arbetaren alltid är inkopplad i systemet kan arbetsuppgiften utföras på ett säkert, tryggt och enkelt sätt. Nedan beskriv kollektiva fallskydd samt fasta installationer där användaren alltid är inkopplad i ett system.
Kollektivt fallskydd
Kollektivt fallskydd är designat för att minimera fallrisken och kan vara antingen en fast eller mobil installation. Ett räcke eller nät kan exempelvis skydda mot fall över kant, spärra av från svaga takområden eller utmärka och leda till nödutgångar.
Följande fördelar finns med att arbeta där det finns kollektiva fallskydd:
- Du slipper personligt fallskydd.
- Du slipper riskanalys.
- Du slipper räddningsplan.
Vertikala system
Vajer och skena kan monteras vertikalt och användas som förankringspunkt. Då används inte vanliga kopplingslinor utan användaren kopplar sig direkt från helselen till en speciell glidare/följare som är testad tillsammans med vajern eller skenan enligt standarden EN 353. Vertikala system är ofta godkända enligt både EN 795 och EN 353-2.
Horisontella system
Horisontella system kan monteras på exempelvis tak, maskiner, traverser eller inom andra industriella miljöer. Är dessa inte avsedda för att kunna demonteras kan systemen även vara testade och CE märkta mot andra standarder och direktiv. Till de horisontella systemen kopplar sig användaren med sin kopplingslina. Horisontella system är godkända enligt EN 795C.
Visuell kontroll av fasta system
Innan man använder sig av fasta system bör man alltid göra en visuell kontroll:
- Är det fasta systemet helt och fungerande?
- Finns där några synliga skador som kan orsaka att funktionen inte kan upprätthållas?
- Systemet bör även kontrolleras med jämna mellanrum av en kompetent person
Primära och sekundära system
När man arbetar på hög höjd använder man sig alltid av två system, ett primärt och ett sekundärt.
Primära systemet
Det primära systemet är det som vi arbetar ifrån. Klättrar vi i stege är det både fötter och händer. Det primära systemet kan också vara ett stödsystem som belastas.
Sekundära systemet
Det sekundära systemet sätts i kraft då det primära systemet fallerar. Detta system får aldrig göras om till det primära om man inte lägger till ett nytt sekundärt system. Ett fallskyddsblock eller en falldämpare skall därför aldrig användas som ett primärt system.