Betala med faktura eller swish
Frågor? Ring oss!

Vid arbetsplatsolyckor och sjukdomsfall kan första hjälpen vara skillnaden mellan liv och död i väntan på att professionell hjälp.

Vad är första hjälpen?

Första hjälpen är den hjälp man ger en sjuk eller skadad person innan professionell personal anländer. Den innefattar snabba åtgärder som måste göras för att upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner och hindra vidare skadeutveckling. Genom att ingripa och ge rätt första hjälpen kan man hindra ett livshotande tillstånd och rädda liv. Dessutom minskar man många gånger lidandet för den skadade personen. Första Hjälpen kan innefatta både fysiska och psykiska skador på en olycksplats. L-ABC eller L-ABCDE är bokstäver som fungerar som komihåg för hur man skall tänka, bedöma, arbeta och prioritera vid en olycka eller sjukdomstillstånd.

Ögonskador, brännskador och sårskador kan ge bestående men

I varje verksamhet där risk föreligger att skadliga partiklar/kemikalier kan komma in i ögon eller på hud, är det viktigt att man planerar och vidtar förebyggande åtgärder och försöker minimera riskerna. De vanligaste ögonskadorna är orsakade av damm, skräp eller stänk från frätande kemikalier. Det är viktigt att snabbt agera om man får någon kemikalie i ögonen eftersom detta förändrar pH-värdet radikalt i ögat och frätskada uppstår på bara några sekunder.

L-ABC

Första hjälpen (L-ABC) är den hjälp man ger en sjuk eller skadad person innan professionell personal anländer. Den innefattar de snabba åtgärder som måste göras för att upprätthålla livsviktiga kroppsfunktioner och hindra eller förvärra vidare skadeutveckling.

Genom att ingripa och göra rätt första hjälpen kan man hindra livshotande tillstånd och rädda liv, dessutom minskar man många gånger lidandet för den skadade personen. Första hjälpen kan innefatta både fysiska och psykiska skador på en olycksplats.

Bokstäverna L-ABC är ett komihåg för hur man skall tänka, bedöma, arbeta och prioritera vid en olycka eller sjukdomstillstånd. När man har jobbat sig igenom L-ABC är det bra om man kan göra en helkroppsundersökning och känna igenom kroppen från topp till tå. Man kan då upptäcka fler eller oupptäckta skador.

L – Livsfarligt läge

Börja med att kontrollera olycksplatsen:

Vad har hänt?
Är det fara för den drabbade att ligga kvar eller fara för ”hjälparen” att hjälpa den drabbade på olycksplatsen?
Vid "livsfarligt läge" måste den drabbade flyttas till säker plats innan man kan hjälpa den drabbade och fortsätta räddningsarbetet.

A – Andning

Se till att den drabbade har öppna luftvägar och kontrollera andningen. Andningen kontrolleras genom att se, lyssna och känna om andning finns.
Om ingen eller onormal andning, starta HLR.
Finns ingen andning så stannar man vid bokstaven A. Andas personen så jobbar man vidare med B. Om personen andas och inga tecken på skador finns, lägg den drabbade i stabilt sidoläge.

B – Blödning

Finns det tecken på blödning utvärtes eller invärtes?

Utvärtes

Vid kraftigt blödande sår, använd tryckförband alternativt ett skyddande förband och håll skadan i högläge.
Vid ytliga sår, använd ett täckförband.
Vid brännskada, kyl brännskadan med kallt vatten i ca 20 minuter och täck med steril kompress.

Invärtes

Tecken på invärtes blödning är t.ex. blånader, smärta, blek och kallsvettig, frossa och snabb ytlig andning.
Vid armbrott/benbrott, använd stödförband.

C – Chock-Cirkulationssvikt

Vid tecken på chock och vid alla större skador så ska man förebygga cirkulationssvikt.

Tecken på chock/cirkulationssvikt är att personen är:

Blek
Kallsvettig
Yr
Fryser
Känner sig törstig
Har en snabb ytlig andning

Så här förebygger man cirkulationssvikt:

Låt personen ligga ner och försök att hålla den skadade lugn.
Höj upp benen i högläge, på så vis kommer det mer blod till de viktiga organen i kroppen och minskar risken för syrebrist i t.ex. hjärnan och andra organ.
Se till att den skadade personen behåller sin kroppstemperatur genom att lägga på filtar, tröjor och jackor på och under den skadade. OBS! Vid användning av aluminiserade räddingsfiltar ska den skada inte ligga på filten eftersom den leder kyla.

Hjärt- och lungräddning

Genomför nedanstående steg vid en hjärt- och lungräddning:

Medvetandekontroll

Kontrollera om den skadade är medvetslös. Ligger den medvetslösa på rygg faller tungan bakåt och luftvägen täpps till.

Fri luftväg

Se till att den drabbade har öppna luftvägar och kontrollera andningen. Andningen kontrolleras genom att se, lyssna och känna om andning finns.
Böj huvudet bakåt med en hand på pannan.
Lyft hakan med två fingrar och bibehåll detta läge. Detta kan räcka för att den skadade ska börja andas.
Om den skadade andas lägg honom i stabilt sidoläge.

Larma

Om den skadade inte andas normalt – ring 112 om detta inte redan är gjort.

Hjärtkompressioner

Påbörja HLR – Hjärt- och lungräddning
Placera ena handloven mitt på bröstet och den andra handen ovanpå. Håll armarna raka och tryck ned bröstkorgen 4-5 cm.
Släpp upp helt. Upprepa 30 gånger, med en rytm på 100 gånger per minut.

Mun till mun-andning

Skapa åter fri luftväg genom att böja huvudet bakåt med en hand på pannan och lyfta hakan med två fingrar.
Kläm ihop näsborrarna. Tag ett djupt andetag. Gapa stort och pressa läpparna kring den skadades mun, blås in din utandningsluft.

Kontrollera och upprepa

Kontrollera att bröstkorgen höjer sig. Lyft upp ditt huvud. Den skadades andas då ut själv. Upprepa inblåsningen.
Fortsätt att ge 30 hjärtkompressioner följt av 2 inblåsningar tills den skadade börjar andas själv eller tills hjälp anländer.

Ögon-, bränn- och sårskador

Klarlägg vilka kemikalier som hanteras på arbetsplatsen och var dessa finns.
Använd skyddsutrustning t.ex. skyddskläder, handskar, glasögon mm. Se till att anordning finns så att spolning av ögon och hud kan ske så snabbt som möjligt. Spolvätskan bör vara tempererad.
Se till att spolning sedan kan ske kontinuerligt även under transport eller förflyttning till läkare.

Behandling vid kontakt med olika kemikalier

När du kommer i kontakt med olika kemikalier är det viktigt att du genomför rätt behandling. Vissa kemikalier kräver en specifik behandling, t.ex. Fenol, Fluorvätesyra. För akutbehandling av skadliga ämnen i ögon och på hud, nedkylning av brännskador och rengöring av sår med isoton koksaltlösning 9 mg/ml (behagligast rumstempererad).

Ögonskador

De vanligaste ögonskadorna är orsakade av damm, skräp eller stänk från frätande kemikalier. Det är viktigt att snabbt agera om man får någon kemikalie i ögonen eftersom detta förändrar pH-värdet radikalt i ögat och frätskada uppstår på bara några sekunder. Att ha en ögondusch (i fickformat) nära tillhands vid olyckstillfället innebär att man kan påbörja sköljningen omedelbart och på så sätt förhindra framtida ögonskador. Sköljningen ska fortgå även under transport till sjukhus.

Vanliga orsaker till ögonskador kan vara:

Färg och målarsoda
Lim
Avfettning
Ammoniak
Starka tvättmedel
Kalk
Lutstänk
Batterisyra
Cement
Metallstänk

Brännskador

Vid en brännskada blir överhuden skadad och blir röd och svider. Kyl med vatten högst 15 min och rengör eventuell smuts. Lämna klara blåsor intakta och lägg på förband och eventuellt högläge av den skadade kroppsdelen.

Tre viktiga råd vid brännskador

Våga dra ner på arbetstempot - Den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade brännskador är stress och högt tempo. Många brännskador kan undvikas genom att dra ner på tempot och tänka ett extra varv.
Börja kyla skadan direkt i minst 15 minuter! När en brännskada uppstår är det viktigt att börja kyla huden omgående. Kyl huden minst 15 minuter med ljummet vatten, kompress med kylande gel eller en blöt handduk för att stabilisera brännskadan.
Kyl endast brännskadan och inte hela kroppen - Kyl endast ner det skadade området och inte hela kroppen för att undvika nedkylning av kroppstemperaturen som kan leda till allvarligt tillstånd. Kompresser med kylande gel bör finnas i flera olika storlekar för att lindra brännskador i olika storlekar.

Vanliga orsaker till brännskador kan vara:

Kontakt med varma föremål
Öppen eld
Varm vätska eller ånga
Solskador
Elektriska brännskador
Ljusbågeskador
Kemiska brännskador

Faktorer som påverkar en brännskadas svårighetsgrad:

Djup (beroende på temperaturen och hur lång tid vävnaden varit exponerad för värme)
Utbredning
Placering på kroppen

Klassificering av brännskador

Brännskador kan delas in i olika grader beroende på hur allvarlig och djup skadan är:

Första gradens brännskada (Överhudsskada)
Ytlig och påverkar endast hudens yttre skikt (överhuden). Huden är röd, svullen, öm och utan blåsor. Ett exempel är mild solbränna.

Andra gradens brännskada (Delhudsskada)
Djupare och går ned i hudens nedre skikt (dermis). Brännskadan kan vara röd, med blåsor och svullen. Ofta upplever den skadade kraftig smärta.

Tredje gradens brännskada (Fullhudsskada)
Påverkar hudens alla lager plus underliggande vävnad. Huden som är kvar kan vara vit, svart eller förkolnad. Då alla nervändar är förstörda finns ingen känsel i brännskadeområdet. Hudtransplantation krävs.

Sårskador

Det är viktigt att rengöra såret noggrant. Spola under rinnande vatten och även under hudflikar som lyfts med pincett.

Riskområde brännskador

Fysiologi

Vår hud är uppdelad i tre lager, Överhud, Läderhud och Underhud. Dessa är tillsammans ett utmärkt skydd vid temperaturändringar, är det för varmt svettas vi, är det för kallt drar huden ihop sig och ”sparar värme”. Men huden tål inte vad som helst, för höga eller för låga temperaturer skadar huden. Hur djup en brännskada blir beror på temperaturen av det som skadar, hur länge detta exponerar huden samt hudens tjocklek (äldre och barn har något tunnare hud och klarar inte lika lång exponering som andra). En ytlig brännskada, där bara överhuden skadas läker oftast av sig själv och ger inga pigmentförändringar eller ärrbildningar, dock kan det vara irriterande och orsaka tillfällig feber eller frossa (t. ex. solbränna)

Vad skapar brännskador i arbetsmiljön?

Förutom uppenbara miljöer som värmeverk, svets, eld, ånga, elektricitet m.m. så är de flesta arbetsplatser riskmiljö för brännskador, det räcker med att det finns maskiner som antingen avger värme eller roterar (friktion kan orsaka brännskador) Vissa typer av kemiska substanser kan också orsaka brännskador. Den miljön som utsätts för flest brännskador är kök och restaurang, oftast dock med mindre allvarliga brännskador som följd.

Användning

Att helt skydda sig mot brännskador är svårt. Att säkra arbetsmiljön med första hjälpen, brandsläckare, ventilation och allmänt anpassa miljön till själva riskmomentet är en bra början. Rätt personligt skydd är helt behovsanpassat till dig och ditt uppdrag.

Sortiment

Ditt personliga skydd mot brännskador är olika beroende på miljö, men grunden är att materialet/funktionen ska hjälpa till att minimera eventuella skador. T. ex. flamskyddade kläder, material som ”tål” stänk och gnistor. Skor med värmebeständighet i sulan, visir, glasögon, handskar, skyddsmask m.m.

Guide första hjälpen vid brännskador

Vid brännskador räknas varje sekund! Fräscha upp dina kunskaper med denna steg för steg-guide så att du är förberedd om olyckan är framme på din arbetsplats.

1. Hejda brännskadan
Ta bort kläder och smycken nära brännskadan, men ta inte bort kläder som ”bränt fast” då detta kan skada vävnaden.

2. Kyl ned brännskadan
Kyl omedelbart brännskadan i 15-20 minuter. Detta för att begränsa skadan och förhindra att den blir värre. Använd ljummet vatten (20-28 grader), Burn Gel eller rena våta omslag.

3. Kyl endast skadan, inte hela kroppen
Viktigt att inte kyla ned hela kroppen då det kan sänka kroppstemperaturen till kritiskt låg temperatur (under 35 grader) och orsaka allvarlig hypotermi.

4. Håll den skadade torr och varm
Håll den skadade torr och varm efter att brännskadan kylts ner.

5. Uppsök läkarvård vid:

brännskador större än den skadade personens handflata.
brännskador i känsliga områden som t.ex. ansikte, könsorgan, händer, fötter eller leder.
tredje gradens brännskada eller djupgående skador.
brännskador som ger vit, svart eller förkolnad hud eller om du tappar känseln i området.
brännskador orsakade av kemikalier eller elektricitet.

6. Skydda brännskadan.
Håll brännskadan ren och torr.